galanto

23 januari. Galanto kryssar till Australien. (3/37)

     Jag vaknade 7.30 och tassade ut på däck. Lugnt vatten, soligt och bastuliknande luft. Vi är alltså ute i Karibiska havet och är närmast på väg mot Aruba (men slutdestinationen är Sydney). Aruba är en självständig stat numera och ligger strax norr om Sydamerikas norra kust. 

     Kl. 8 väckte jag Hulda, för vi passerade Haiti på avstånd. Till gymmet kl. 8.30 till 9.10. Morgontoalett följd av frukost uppe i Lido. Där plockar man maten själv och det vore inte lätt att försöka räkna upp vad man kan äta där. Där finns absolut allt. Är man från Japan så finns naturligtvis japansk frukost, och så vidare. Det är fyra stora matsalar i Lido och Hulda och jag har redan förstått att den bakre matsalen på babordssidan passar oss bäst. De där matsalarna är trots storleken riktigt trevliga och smått mysiga. Det är väl någon arkitektonisk finess bakom det, förstår vi. Det är nästan bara stora glasrutor åt alla håll, så utsikten är fantastisk och består till väldigt stor del av vatten. De flesta borden har fyra platser, så vi lär känna folk från andra länder.

- Are you from Germany ... ? frågar någon som vi delar bord med.

- No, Sweden.

- Åh, så intressant!

- Och ni?

- Kanada. Har ni rest med Cunard förr?

     Varefter en trevlig konversation börjar. Nästan alla är pratsamma, artiga och intresserade. Upplysningsvis är det här inte ett fartyg som är fyllt av yngre personer och barnfamiljer. Kanske naturligt, för vilka unga har tid att ta ledigt från jobbet och sitta på oceangående fartyg vecka ut och vecka in? Jodå, det finns unga också, men genomsnittsåldern är ganska hög.  

     Kl. 12.15 tog vi en lektion i salsa i Queens Room. Båten tycks ha lärare och instruktörer i allt möjligt. Just nu har vi alltså spanat i en danslärare med assistent. Kul. Hulda och jag tycker det vore roligt att kunna dansa salsa. Massor av folk hade kommit till salongen och det var inte lätt att se hur man skulle göra. Faktum är att vi knappt kunde se lärarna i trängseln men vi hörde instruktionerna. Och så spanade vi båda efter ett par ben som verkade något bättre på salsastegen än andra ben och på så sätt funkade det någorlunda. Att lektionerna börjar kl. 12.15 beror på att kl. 12 talar fartygets kapten till oss i högtalarna. Han har en mycket vänlig och förtroendeingivande röst. 

     Vädret blev gråare och blåsigare efter lunch och det blev ordentligt stora vågor igen. 27 grader idag också. En servitör medgav vid dagens Afternoon Tea att det var en liten kö av sjösjuka passagerare nere i läkarmottagningen, men vi har faktiskt inte sett någon. En duktig musiker, Rachel Horton-Kitchlew, spelade harpa vid tedrickandet. Såna där små detaljer betyder mycket. 

     I morgon är vi i Aruba och därför är det kl 15 presentation i teatern av ön och av alla utflykter som vi kan anmäla oss till. Det kommer tydligen att vara liknande presentationer inför alla hamnar vi kommer till. Väldigt bra presentationer, verkar det som. Om man inte har tid att gå till teatern och lyssna så spelas föredragen in och sänds flera gånger i den intern-TV som vi har i alla hytter. 

     Det var Royal Cunard Ball i Queens Room i kväll. Det innebar den här gången - förutom mörk kostym, slips etc - att vi fick träffa vår Captain. Alla som är nya ombord fick en pratstund med honom. Mycket trevlig kille och ganska lik vår talman Andreas Norlén, fast ett par nummer kortare. Han heter Andrew Hall och är gift med en tjej från Malmö. Barnen heter Anja och Clara och är fem respektive tre år. Familjen hälsar då och då på i Sverige. 

     Dagen och kvällen avslutades med middag med vårt härliga gäng. De har träffat kaptenen tidigare eftersom de embarkerade redan i Southampton. 

 

Gonatt! /Galanto

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas