galanto

Kategori: Litteratur

Trump och Twain

Mark Twain (ja, han var en megastor författare) sade någon gång att "sanningen är det dyrbaraste vi har, så vi bör vara sparsamma med den". Jo, Mark Twain var en stor humorist. Troligen sin tids störste. Visst har väl president Trump läst sin Twain?

  

Sparsamma hälsningar, Galanto

 

Ofullbordade verk fullbordar framgång

Har du någonsin lagt märke till vilket extra intresse ett verk av en någorlunda erkänd konstnär fångar bara genom att det av någon anledning aldrig blev färdigställt? Vi kan nämna Turandot, den opera som bland många kännare anses vara den förnämsta av dem som Puccini klämde ur sig. Ja, många har den som favoritopera överhuvudtaget. Vi har också Kafka som insåg den tanke jag är på väg att påminna om. Han satsade ju nästan helt på det här. Hans Processen, Slottet och Amerika/Den försvunne anses ju alla vara just ofullbordade. Tanken går vidare till Mozarts Requiem som - genom att det aldrig färdigskrevs av Mozart själv – har just den rätta mystiken och dessutom var det ju hans sista verk, tillika dödsmässa. Till slut kan vi nämna Franz Schubert som kanske mer än något annat – hans syfilis möjligen undantagen - är känd för sin Ofullbordade symfoni. Man kan alltid ana något outgrundligt i varje takt, för vad skulle det ha blivit om Den Store fått fullborda verket?

För den som skriver en deckarnovell eller dito roman borde rimligen samma regler gälla. Jag har skrivit några deckare som haft ett traditionellt slut. Skurken har efter mycken möda (från författaren) avslöjats och det har varit omöjligt att gissa att det var han som var mördaren. Detta påstår de av mina vänner som tvingats läsa manusen. Dessa manus har också haft en traditionell, dvs. omild, behandling hos förlagen.

Jag experimenterade därför med att göra det senaste alstret ofullbordat. Om inte det hjälpte – vad skulle då leda till framgång? Det skulle inte vara någon lösning på gåtan alltså, och läsarna lämnandes stående på tårna av upphetsad nyfikenhet, precis som när man läser Edgar Allan Poes ”Arthur Gordon Pyms äventyr”. Den slutar som möjligen bekant just när kannibalerna har fångat honom och börjat bläddra i kokböckerna. Jag har till denna dag inte kommit över det chockartade slutet på den.

Svaren från bokförlagen föreslog en utveckling av hela idén. De ansåg att jag inte bara skulle utelämna slutet på manuset utan även början och mitten. Jag blev naturligtvis upprörd eftersom hela vitsen med idén är att fra

 

Ofullbordade hälsningar,

Normal 0 21 false false false SV JA X-NONE

Galanto        

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   

 

Upp