galanto

Kategori: Sjukvård

Narkosläkare som provkaniner!

Jag envisades redan från början med att inte redogöra för dramatiken enligt rubriken ovan. Men när ingen har bett mig redogöra för den så gör jag det nu ändå. Att ingen bett mig tyder i det här fallet på att det s.k. locket har lagts på. 

Jag är inte läkare, men arrangerade och ansvarade (inte ekonomiskt, inte medicinskt, inte ... well) för en del år sen för en läkarkonferens som var riktad till just läkare. Närmare bestämt narkosläkare. Konferensen bestämdes att genomföras med anledning av att en större grupp engelska anestesiologers (ja, narkosläkares då) kompetens hade testats i Storbritannien. Endast 25 % av dessa hade visat sig ha godtagbar kompetens! Resten (75 %) visste helt enkelt inte vad som var fram och bak på de vanligaste instrumenten. Detta resultat var ju inget annat än chockerande så medan brittiska sjukvården skakade i sina grundvalar tillkallades jag för att se hur det stod till i Sverige inom samma problemområde. Jag är känd för min raskhet och fick på fläcken Sveriges spridda landsting att hoppa högt och snabbt ge mig namn på läkare som skulle testas. 

Transporter (billigaste färdsätt!) ordnades och vi samlades i det förhållandevis kompetenstäta sjukhuset i XX. Eftersom en stor del av Sveriges narkosläkare (ja, anestesiologer då) under några dagar skulle tas ifrån sjukvården kunde vi ju inte gärna dränera sjukhusen på de bästa yrkesmännen. Det var bättre om vi testade dem som rimligtvis bäst behövde eventuell förkovran. De som helt enkelt inte hörde till A-laget.

Hur går det då till när läkare ska visa vad de kan och inte kan? Ja, nu var ju det här "bara" en genomlysning av personell kompetens. Riktiga patienter kunde därmed av etiska skäl inte "inbjudas" så läkarna måste helt enkelt öva (testa?) på varandra. Testomgångarnas inledning blev därmed en mardröm. Jag får be läsaren föreställa sig läkarens situation. Lottning skulle avgöra vilka som skulle testas först (dvs. vilkas kompetens som först skulle testas) och vilka som först skulle vara testobjekt. Så skedde. Efter lottningen var alla ungefär lika skräckslagna. De som efter lottning skulle sövas först var milt sagt rädda för utfallet och de som skulle söva dessa var i lika hög grad illa berörda. Skulle de som först sövde ge en lagom narkos så att de själva klarade kursen? Eller skulle de ta till ordentligt så att deras narkos varade testveckan ut? Ja - om de inte valde det senare så kunde de ju faktiskt, när de själva skulle sövas, råka ut för någon av de sämsta av de 75 % som, ja, ni vet. 

Här gällde det helt enkelt att söva eller sövas! 

Jag vill bara härmed ge en bakgrund, en relief, till den rättsliga turbulens som hela historien kommer att hamna i.

Er ende vän, Galanto

  

Upp